Välkommen! ♡ Jag som driver denna blogg heter Rebecka och är 24 år gammal. Jag bor i Uppsala tillsammans med min sambo Jonas och vår son Cornelis som föddes sommaren 2017. Jonas och jag träffades redan som 18-åringar och vi har alltid drömt om att bilda familj tidigt. Jag är utbildad sjuksköterska men är just nu mammaledig. Jag siktar på att utbilda mig till barnmorska senare i livet när det känns rätt. Jag älskar att fota vackra saker och tenderar att lägga lite för mycket tid på att fota matbilder och dylikt. Annat som dyker upp i bloggen är söta bebisbilder eller mig poserandes på en parkbänk i solbrillor. Jag önskar sprida glädje hos dig som läser. Man skulle kunna kalla min blogg för en renodlad mammablogg. Hoppas du trivs och vill stanna kvar här! Kram ♡ Kontakt: becka_93_1@hotmail.com

Österlen och ångest.

publicerat i Allmänt, Personligt;
 
♕    ♕    ♕
 
 
 
 
 

Från här om dagen när vi var i Stenshuvud nationalpark. Skåne eller Hawaii lixom?
 
 
Åå ni skulle bara veta hur mysigt vi har det PRICK just nu! Jag och Jonas har hittat ett supermysigt café här i Simrishamn där vi bott på hotell nu i några dagar. Jonas gick och beställde latte till oss och Cornelis sover snällt i sin stroller. Nyss fick han springa av sig i en park och rida ranka på en äldre herres knä. Så gulligt! Älskar när folk blir glada utav hans uppenbarelse.
 
Vi har haft superfina dagar här på Österlen. Verkligen maxat visiten måste jag säga. Vill nästan ge oss en eloge för att vi orkat med allt med en 1-åring. Eller att vi alltid orkar med, hehe. Cornelis är det bästa som finns, men gudarna ska veta att inte är han alltid den lättaste att ha att göra med.. SÅ JÄKLA ENVIS. Skriker rakt ut när han inte får som han vill.
 
Och jag har även känt mig så konstig på sistonne. Känt mig allmänt dålig och sånt jobbigt. Brukar inte hända så ofta, tur nog. Ofta är jag tillfreds. Nu känns det som att jag är konstant missnöjd med mig själv och bara vill framåt. Funderat över vad det ens är jag vill, och hur ska jag nå dit... Och hur ska man veta vad man vill. Tänk om jag skulle må bäst av att leva friluftsliv? Eller vara lite mer bohemisk? Kanske skulle man ägna sig mer åt djurrättsfrågor? Nämen, faaaan. Haha ni hör ju😅 Just nu sätter ingen press på mig eller förväntar sig något alls av mig, och det kan bo någon slags stress i det med konstigt nog. Farligt när man börjar trava iväg från nuet lixom. Allt vi har är nuet. Ungefär.
 
Hoppas det går över snart! Men det brukar det göra efter några dagar! 😉
 
 
/ R. 
 
 
 

Taggar: livet, mammablogg;

Kommentera inlägget här :